Idag har vi varit tillsammans ett helt år. Det låter så lite, ett år. Det känns som om du alltid har funnits i mitt liv. Den dagen när jag såg dig för första gången så visste jag direkt att jag ville vara med dig. Att du verkade lika intresserad av mig som jag var av dig, bara förstärkte känslan av att de skulle bli vi två. För att citera min favoritutflyktsfilm:
It was like shooting a sitting duck. A little small talk, a smile and baby I was stuck.
Det gick fort, jag vet, men det kändes så rätt. Kristoffer, min prins, mitt hjärta. Du är mitt allt och SOM jag älskar dig.
För er som undrar hur tusan vi klarar av att vara ifrån varandra kan jag berätta att det verkligen inte är lätt. Långdistansförhållande är inte det bästa. Varje dag tänker jag på och längtar efter honom, men eftersom jag vill arbeta med det jag gör och inte vill förlora Kristoffer så måste det funka. Och då gör det det. Det är tur att Internet funkar och att det är såpass lätt att ringa till varandra. Nästan varje dag pratar vi med varandra och om vi missar en dag känns det väldigt jobbigt. Ofta säger vi ingenting utan bara har varandra nära, jag hör hans vardagsljud i bakgrunden, medan jag gör något annat.
Känslan av att nästan vara i samma rum.
Ofta blir det samtal om hur dagen har varit.
Ibland räcker det att höra: "Vad fin du är idag" för att orka vara kvar.
Ibland ringer vi bara och säger godnatt .
2 kommentarer:
Här sitter jag vid vattnet under samma sol som dig. Nu kan inte mitt leende och tårar ge sig. Min älskade Cecilia! Du är helt fantastisk. Vilket första år:) jag ser fram emot att få hålla dig i mina armar igen.
Ses snart igen!
Kyssar till mitt älskade hjärta
Det ar svart med att ha ett distansforhallande, jag vet det. Men nar man kan vara tillsammans igen har det varit vart det! Det kanns annu battre nar man har gjort det man vill gora, och kan halla i den andra igen.
Lite sent, men grattis pa 'anniversary'! kram
Skicka en kommentar