3 minuter och sen en perfekt syn

När jag var 8 fick jag mina första glasögon. Sen dess har synen bara blivit sämre och sämre och glasögonen blivit tjockare och tjockare. Mina kompisar har tagit mina glasögon och sen skrattat åt mig när jag försökt stapla mig fram utan att se så mycket som nån decimeter framför mig (eh, okej, har hänt en gång). Linser har stoppats i, men ändå varit tvungna att tas ut. Det kom en liten lycka när jag i Vietnam kunde köpa glasögon för 400 istället för 4000, och äntligen få lattja till det lite. Men ändå, jag behövde fortfarande göra något på morgonen, ta på mig glasögon eller linser för att kunna se. 

Men så, för en vecka sedan tog jag tåget till Lund för att göra en operation. Alltså på riktigt, skära med laser i ögonen. Kan man inte bli blind, döv och stum av det? Gör det inte skitont?!

Jag trodde det skulle göra så förskräckligt ont, även fast jag hade fått berättat för mig att så inte var fallet. Tack och lov kom Karin och höll mig i handen innan och efter operationen. Alltså på riktigt, att det fungerar, jag fattar inte hur det ens är möjligt att med millimeterprecision skära i ett öga. Det är så ballt. Det gjorde inte ont och det gick så himla fort. Och det gick bra sa doktorn. Då var det bara för mig att åka hem och vila ögonen.

Efter att ha legat fyra timmar på Karins säng, blundat och lyssnat på sommarpratare kunde jag sen se världen med nya ögon. Eller samma gamla, lite lätt svullna ögon, men utan något framför. Så himla häftigt!

Jag fick gå och lägga mig med plastskydd så att jag inte skulle råka klia mig i ögonen i sömnen. När jag sen vaknade upp på morgonen såg jag. UTAN ATT TA MIG PÅ NÅGOT!! Åh, det är så häftigt. 

Största risken efter operationen är att man får en infektion i ögonen. Jag införskaffade mig ett par av den senaste modellen skyddsglasögon och undvek att få något i ögonen. 

Något som är vanligt efter en operation är ökad ljuskänslighet (helt legitim anledning till att få ha solglasögon inomhus) och extra torra ögon. (använd skyddsglasögonen när du är ute i blåsten, ögon ligger som i en skyddad oas.)

Och mina gamla glajjor då? De kommer ju inte jag behöva längre, utan är nu bortskänkta till Vision For All, en organisation som skänker glasögonen till någon som behöver dem. Känns så himla skönt att få lämna ifrån sig med vetskapen om att jag inte kommer behöva köpa nya.