2009-06-17

Fräscha äventyr med de tre rödhåriga.

Dag 45, 10/6
Konstigt att ha waypoint och ankomsttid, men ändå inte vara framme snart.
Mobilen funkar kalasbra.
Täckning och smsskrivandet i full fart.
Äter Gustavs färskkycklinggryta och grötris.
Pratar med Edward.
Fikar Bounty och kaffe.

Dag 46, 11/6
Passerar waypoint efter waypoint.
Läran om tidvatten; ibland går det fortare, ibland långsammare.
Håller på att bli påkörda av en båt vid namn Gerd, Värrrmlaands stööörsta drugggdeealer.
Firar att det är torsdag.
Länsar friskt i 7,5 m/s.
Skickar paniksms till Persson om hur vi ska väja eller inte.
Han förstår inte skämtet direkt, även fast han anade det.
Lillebror har sommarlov.

Dag 47, 12/6
Frustrerande att se land, men veta att vi inte ska gå i land snart.
Vi klarar oss fint ombord, även fast det är lite jobbigt att bara sova 6 timmar i sträck.
Motorn puttrar på och Dover kommer allt närmare.
Sitter på vakt halva dan och rör mig minimalt.
Sammanlagda stegmängd, dryga 20 steg.
Till kvällningen fungerar mobilerna, efter litet uppehål där det rådde brist på sammarbetsviljan.
Filip hittar sin, vi ringer Totte.

Dag 48, 13/6
Efter att ha sovit två timmat väcker Filip mig.
Ska agera hoppilandlotta.
Anländer till Dover och angör direkt på bräsnlesdocken.
Betalar för internet, kollar vädret och tokdeppar över total avsaknad av vind.
Noll komma noll ska det blåsa.
Diskuterar helg i London, men bestämmer oss för att bunkra och dra.
När Filip och jag handlade på den nattöppna bensinmacken fick vi på tillbakavägen varsin gurka och varsin tomat av en schysst lastbilschaufför.
Går från Dover, några timmar senare sätter Gustav och Filip segel och utterligare några timmar senare seglar vi i 6 knop.
Medströmmen försvann i solnedgången och Perkins arbetar.

Dag 49, 14/6
Sitter och läser halva dan.
Blir nästan solbränd på axlarna.
Diskuterar abort och makten att leka Gud.
Ger varandra smeknamnen Svartfot, Torsken och Blondie. (50 poäng till den som gissar rätt på vem som är vem och av vilken anledning!)

Dag 50, 15/6
Sitter och läser halva dan.
Framåt kvällen dricker vi upp colan och äter upp kakorna.
Lyssnar på "Hallelulja" och blir sådär gött rödvinsnostalgiska.
Berättar hur bra vi tycker om varandra och hur ikketrötta vi är på varandra.
Börjar redan se fram emot nästa äventyr.
Efter solnedgången pratar Filip och jag om vår generation och vad som hände med våra mellanstadiekompisar.
Vågorna är inte jobbigt stora, men tillräckligt för att försvåra sovandet.

Dag 51, 16/6
Sitter med storsegel och halvt utrullad genua på min morgonvakt, 6-9.
Det gungar, men solen skiner.
Paniksituation, krockscenario, vindökning och genua som bråkar.
Gustav kommer upp och hjälper mig.
Seglar på gött.
Nästa vakt blir blöt.
Rediga vågor in från sidan, blött överallt, 16 m/s i byarna.
Nya favoritläckan är den under salongskojen.
På halv genua och med andra revet i storen är vi ändå uppe och nosar på 9,6 knop.
Det gungar för mycket för matlagning.
Dagen kuliminariska måltid består av burkpotatis och tonfisk.
Sa jag att det blött överallt?
Ser Danmark.
Pratar med Persson och hoppashoppashoppas vi ses på torsdag.

Dag 52, 17/7
Sover för första gången på länge riktigt ritkigt gott.
Torr koj gör susen!
Gustav väcker Filip 50 minuter innan min vakt börjar, jag vaknar och ligger kvar och är så himla nöjd med att inte kunna motorn.
Perkins krånglar.
Pratar med Dan.
Filip löser problemet.
Strålande sol och 7 m/s.
Skagen snart och är fascinerade/rädda/glada/ledsna/förvånade/imponerade över att vi faktiskt kommer till Göteborg imorn.
Lägger till och käkar hamburgare till lunch.
Blir grymt besvikna över ölpriset i Danmark och det grusar våra inköp.
Städar hela båten och lite till.
Inser att vi faktiskt är i Skagen.
GÖTEBORG IMORN!!!!!!
Galet.

2 kommentarer:

Anonym sa...

En "genomtänkt" fyllegissning på smeknamnen:

Svartfot: Gustav, som äkta seglare, går barfota dygnet runt och åsamkar således sig själv ovanligt smutsiga trampdynor.

Torsken: Filip, som gärna sparar Atlantskägg, har hemkomsten till ära sparat ut till riktigt ståtligt "torskskägg".

Blondie: Med tanke på könsuppdelningen ombord har Cecilia med stor sannolikhet fått smeknamnet Blondie på grund av en banal felsägning, förmodligen något i stil med: "Vad har en startmotor för funktion egentligen?"

Hoppas det kan ge några poäng.

Hälsningar från ett berusat Sandarna och ni vet vem!

Puss

Anonym sa...

Tycker förrresten att det ska bli förbaskat trevligt att ses imorgon. Först väntar lite segelsättning i de södra delarna av regionen tillsammans med fröken Gustavsson.

Hasta mañana amigos!

Samma som sist