030213

Jag tycker ju att det är väldigt roligt att skriva på bloggen, men under hösten har så mycket annat kommit före. Jag hoppas att det kan bli en ändring i vår eftersom det är så mycket roligt och spännande som händer i mitt liv. Eller så himla mycket roligt och spännande är det ju inte, men det händer allt en del. Karriärsdrag, guldkorn i vardagen och så vidare. Jag hoppas att jag får klart de inlägg jag vill få klart idag så att jag känner att jag kommer ikapp och sen kan gå vidare. 

Småtokigt från Sri Lanka

Den här flaskan hade Kristoffer sett häromdan. Idag slog vi på stort och köpte den. Jag till och med frågade "does it really taste like cream?" "Yes, yes cream-taste Madame."

Vad är det för påhitt, Bubblig Gräddläsk? Sen när vi väl smakade så var läsken en blandning mellan troccadero och sprite, kanske bäst så. Det hade varit jättetokigt, verkligen helkonstigt om det faktiskt var kolsyrad grädde med färgämne.

På Sri Lanka och göttar oss

Japp, här hamnade vi. Jag fick ledigt den 29, Kristoffer den 30. Den 2 bokade vi och den 7 flög vi iväg.

Sri Lanka är asballt. Mycket gamla tempelruiner att titta på och sånt gillar ju jag. Vi har det regnigt, men varmt och gött. Dock ligger jag på hotellsängen och toksnorar, inte jättekul. Imorn åker vi vidare söderut där det förhoppningsvis finns mer sol. Vi dricker varje dag gott te som är plockat nästan inpå knuten. Och det förklarar ju en del när jag får reda på att Ceylon är det gamla namnet på Sri Lanka. Vi hörs igen!

Making dumplings!

Efter jobbet i lördags gick vi hem till Kristoffers kollega. Hon är nyinflyttad från Kina och bjöd in oss för att göra dumplings tillsammans. Himla trevligt!

Det såg så oerhört enkelt ut när Yo gjorde det, men hon har ju tränat åtskilliga gånger på detta. Efter ett tag fick vi dock in snitsen och lyckades göra ett gäng. 

Degen runt är gjord på mjöl och vatten och som fyllning hade vi två olika, den ena en lamm-blandning och den andra var blandfärs-blandning, (bägge kötten var blandade med selleri och vitlök). Blandfärsen var godast tyckte vi gemensamt. 

Till våra kokta dumplings hade vi stekt (stark!)  vitkål och stekta pumpabitar. Såsen i de blå skålarna är soya och vinäger blandat som vi använde till att doppa dumplings i, självklart med pinnar!

Älmhult är på många sätt ett litet samhälle, men när det kommer till invånare är nästan hela världen representerad. Himla festligt att sitta i ett kök i Älmhult och prata om kinesiska matvanor, skrivtecken och traditioner. Yo kommer att stanna här i ytterligare 8 månader, vilket ger oss tillfället att bjuda tillbaka och laga något riktigt svenskt tillsammans med henne. Frågan är bara, riktigt svensk mat, vad är det? Köttbullar? Rotmos? Kålpudding?

Ett träd är ett träd är ett träd.

Lite stort, men ändå ganska härligt. Varsågoda, mitt träd utanför köksfönstret.

Söndagsutflykt: Solskenspromenad och stjärnfall

En helg fick vi förmånen att vara hundvakt till finaste Ayla. Husse och matte åkte iväg på kryssning och vi firade på söndagen med en fantastiskt fin promenad.

Denna hund är glad i stora pinnar. 

Det finns många märkliga platser i Älmhult. Bland annat denna som vi var tvungna att spana in. Fast vi vågade inte gå så nära när vi såg en massa folk och hundar på fältet.

Sen hälsade Ayla på en katt och vi hälsade på ett troll...

... fastän nr 36 i Sagobygden egentligen handlar om en drakskatt. 

Sen hittade vi vattnet.

Och Ayla tycker det var väldigt festligt.

Medan vi åt picknick fick Ayla ett ben som roat tuggade lite på och sen kastade upp i luften för att fånga och tugga lite till på. Flera gånger. Mycket uppskattade då vi kunde äta i lugn och ro.

Ytterligare en fin bild på hund och vatten.

På kvällen gick vi till Älmhults högsta punkt (som tydligen ligger i Skåne), Gränsholmen. 

Där tittade vi ut över ljusen och självklart, som topp på en fantastiskt fin dag fick vi se ett stjärnfall. Och vi båda två hann se hur det brann och sedan exploderade på himlen. Mycket mäkigt. 

Det var en annan söndag i oktober. 

Söndagsutflykt: Möckeln runt

Söndagen efter att Kristoffer kom hem från Kina fick jag ledigt från jobbet och vi åkte ut i naturen. Vi började med att åka till Taxås Klint som är ett naturreservat strax norr om Älmhult. Det här är något jag hörde om när jag var i Vietnam då ett par från Älmhult berättade om fina ställen att besöka i närheten av Älmhult. Förstå att mina förväntningar var ganska höga på den här platsen. 

Vacker skogsväg

Glad kille som vill kramas lite.

Vi hittade nått troll.

En trappa upp mot utsiktsplatsen.

Storslagen utsikt,

som vi njöt av.

Väl där blev jag lite besviken. Det var en fantastisk natur och fin promenad, men väldigt kort. Jag hade förväntat mig en promenad som varade i timmar, men det hela var avklarat på mindre än en halvtimme, inklusive fotostopp. Det hela förhöjdes av att kunna lyssna på en saga från platsen. Sagobygden kallas ett område i sydvästra Småland där gamla sagor och historier finns bevarande ifrån och numera på app i telefonen som man kan få uppläst. Nr 37 är från just Taxås Klint och vi njöt av utsikten och historian. 

Sen åkte vi vidare.

VI hamnade i Lille Petter-Johans Stuga (nr 38) och förundrades över hur kort han måste ha varit och hur trångt de måste ha bott. När vi väl var så långt norr om stan passade vi på att åka till Agunnaryd (A:et i IKEA) för att se om vi kunde hitta Ingvars omtalade blå kur. Det kunde vi inte, men vi hittade en annan sägenplats.

Nr 20, Agundaborg. Platsen där den första kyrkan i trakten byggdes.

Till och med himlen var filmisk och så passande för turen.

Väl i Agunnaryd befinner man sig i precis rakt ovanför Älmhult, fast med två sjöar i mellan och vi bestämde oss för att ta småvägar tillbaka och på så sätt köra runt Möckeln.

Och när man åker småvägar belönas man fina skyltar som är värda ett fotostopp.

Det var en söndag i oktober.