2012-08-17
2012-08-13
Bästa veckan på året...
...är den när man är sina kära som närmast. Tråkigt för mig att mitt hjärta är delat i så många bitar över jordens alla hörn, men i Grebbestad håller stora delar av de hus. Alltså begav jag mig dit.
Ett morgondopp i Hjuvik på söndagen.
En tågresa hem till mamma, pappa, mina bröder och Tjuv och Polis.
En utflykt med en bästa vän med en utsikt som slår det mesta.
Ett landskap som gör själen hel.
En promenad bland tokiga stenar med tunga moln hängandes över oss.
En hagelbrakare och lerduvor, några få träffades.
En balkong med räkor och min fantastiskt fina familj, pojkvän och kompisar.
En fantastisk mamma som ena dagen sitter på trappan och pratar med grannens dotter.
En annan dag promenerar hon med sin moster längs med vattnet i stan.
En annan kväll, samma fina familj plus ytterligare delar av mitt hjärta.
En båttur i världens finaste skärgård med gudmor och mor.
Och en bror som får hjälp med kobbarna.
Den finaste killen som ger besöket på landet en tumme upp.
Lite av årets fest
Jag var ledig i en hel vecka och firade genom att ta tåget till Göteborg.
Där åt jag lunch med Kotte och Lisa. "Se kära ut!"
Jag hade turen att bli medbjuden hem på fredagsmys med systrar och mor Carlén.
Min natt spenderade jag i ett hus vid havet och morgonen bjöd på en fin promenad.
Ganska exakt 17.30 möttes gamla klass 0508 för en öl innan vi skulle på partaj. Oj vad länge sen det var jag såg vissa av er och SOM jag har längtat efter er!
Karin, Totte och röd, manlig drink.
Ella, ölen och Erling
Efter ölen beställdes skumpa!
Linnea och Torbjörn
Filip och Benjamin styr uppsamling.
Linnea och Hanna.
Sen tog vi långa steget före genom stan.
Fördrinken serverades ombord på barken Viking. Om jag inte sett min klass på himla länge, var det ännu längre sen jag såg vissa av mina andra vänner från skolan.
Brita och Kohlan hälsade oss välkomna.
Sen gick vi till lokal. Åt, höll tal, dansade och sjöng.
Josef är bäst på fuldans.
Träffade vänner som det var alldeles för länge sen jag såg.
Ibland var det paus från dansandet och sitta lite vid sidan av.
Mitt i natten gick vi vidare på klubb.
Självklart var vi på Nefertiti och självklart dansade vi på scenen.
Tack käraste vänner för en helt oförglömlig kväll!
2012-07-26
ÄNTLIGEN!!!
Äntligen har sommaren kommit! Från att bara ha varit regn, regn och åter regn blev det helt plötsligt sol, en hel dag! Kristoffer och jag tog tillfälligt i akt. Vi tog cyklarna ut till Möckeln, en sjö alltså. Där skålade vi för livet och varandra och såg solen sakta gå ner. Så himla underbart! Självklart blev det en del bilder också, varsågoda!
Cykla i motljus
Cyklar i motljus
I mina solglasögon
Fin kille, fin utsikt.
Dricka i motljus
Flicka i motljus
Hej, livet är fint.
2012-07-23
En drömsemester på Kos
Och nu när jag har farten uppe. Ett inlägg som har legat på vänt ett tag, diverse bilder från vår första semester tillsammans. Det här blir inget inlägg som avslöjar den grekiska ekonomiska kollapsen eller svarar på frågan om varför greker pensionerar sig så tidigt. Nej, det blir en helt vanlig charteruppdatering.
I slutet av maj var Kristoffer och jag på Kos. På Kos finns finaste Annamari och Christian, mina kära kumpaner från Villa Yanni nr4 (bild). Bästa sättet att resa om man nu inte längre är guide, det är bannemig att vara vän med guiderna. För vilken fantastisk vecka vi hade!! Och så väl vi blev omhändertagna. Bäst att visa i bilder tror jag.
I slutet av maj var Kristoffer och jag på Kos. På Kos finns finaste Annamari och Christian, mina kära kumpaner från Villa Yanni nr4 (bild). Bästa sättet att resa om man nu inte längre är guide, det är bannemig att vara vän med guiderna. För vilken fantastisk vecka vi hade!! Och så väl vi blev omhändertagna. Bäst att visa i bilder tror jag.
Första kvällen spenderades på en bar med en stor tv och en schlagervinst. Seger smakar så gott tillsammans med öl.
Tillsammans hyrde vi en bil och åkte på tur över hela ön. Åh vad jag älskar att åka på äventyr med kära vänner.
Annamari och jag badade medan grabbarna försökte fånga fisk. Det lyckades inte jättebra för dem, men vi hade det desto skönare.
Och eftersom Christian är uppväxt på Kos så kunde han visa oss alla hemliga ställen. Till exempel Påfågel-skogen, eller som vi säger på finska, riikinkukko.
En annan dag åkte vi på båttur mellan öarna.
Finfina Sofia är en toppenguide. Henne har jag inte sett sen vi var på guideskola tillsammans i januari förra året.
En hel del olivträd finns det i Grekland. En snygg grabb fanns där också, men han är ganska mobil.
En annan dag hyrde vi cyklar och cyklade uppåt. Två timmar tog det oss att cykla, SEN började vi gå.
Det blev molnigt efter ett tag.
Och ytterligare två timmar senare nådde vi toppen. Då var det bara att gå ner igen.
En kväll blev vi bjudna hem till Christians grekiska släkt. Det här var något som vi hade pratat om, när vi satt på taket i Egypten. Att vi skulle ses, ett år senare på Kos och att Annamari och jag då jättegärna ville träffa hans grekiska släkt.
Och tänkt vad fantastiskt mysigt det var att få sitta under vinrankan och äta dolmares och grillat kött med äkta grekisk tsatsiki.
En tredje dag tog vi båten över till Turkiet.
Där hälsade vi på mina fina Vietnam-kollegor. De fastnade inte på bild, men det gjorde däremot dessa coola kidz.
Självklart hittade vi ett gäng pelare.
Åh, jag blir alldeles knollrig av dessa historiska stenar.
Ganska ont gör det i hjärtat när jag vet att det är jag som ska åka "hem" till Sverige, det är inte jag som är ute i världen längre. Men samtidigt måste jag komma ihåg känslan jag hade i slutet av förra säsongen, hur mycket jag längtade efter Kristoffer. Och då är det näst bästa att få komma och hälsa på mina fantastiska vänner som jag längtar efter mest hela tiden.

Tack älskade Annamari och Christian!

Tack älskade Annamari och Christian!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)












































