Sri Lanka på två veckor.

Jag ska berätta om vår Sri Lanka-resa. Två veckor spenderade vi i det underbara landet och allt var så bra/spännande/intressant/häftigt. Maten, naturen, människorna, historian, djuren. Mycket fascinerande.

Här är hela Sri Lanka. Landet är lite mindre än Irland, men väldigt bergigt i mitten så det tar sin lilla tid att ta sig framåt. 

Vårt första stop var Colombo (1). Vi landade på morgonen kl 0800 efter 12 timmars flygning (med mellanlandning!) och slogs av värmen och dofterna. En powernap på hotellet och sen var vi redo för stan. En tuc-tuc in till centrum och till National museet. Ett museum är ett museum och en storstad är en storstad. 

Vi käkade middag på The Zizzle där allt "zizzlade" (fräste/bubblade). Här är efterrätten, brownie, glass och chokladsås på en fräsande platta. Och kände oss sen rätt nöjda med storstadshetsen. Vi sov en natt på hotellet och dagen efter tog vi en buss till Kandy. (2)

Vi hamnade på ett sunkigt hotell som hade väldigt fin utsikt. Här är vår granne i palmen bredvid.

I Kandy finns ett tempel där en tand från Buddha (!!) sägs finnas. Vi såg ingen tand, men smygfotade en munk.

Templets vallgrav by night.

 Dag två i Kandy åkte vi på utflykt norrut. Vi träffade på en varan på vägen.

Första målet var Polonnaruwa (3). En gammal huvudstad där det nu finns kvar massa fina gamla tempel.

Det är skönt att vi tycker det är intressant båda två med gamla stenar och ruiner, annars hade någon av oss lätt tröttnat för här fanns det tempelruiner i överflöd.

Nästa stopp var Sigirya. Högst där uppe på berget (såg ut som en gigantisk sten, utkastad ensam bland massa skog) fanns bebyggelse. Så otroligt häftigt, framförallt målningarna som var halvvägs upp. Hur tusan fick de till det?

Blött och jäkligt var det.

 Men helt klart värt det för att få titta ner.

Dambulla var tredje stoppet, ett underjordiskt grott-tempel med festliga målningar, men vi stannade bara utanför eftersom vi var så kalla och trötta efter dagen. 

På tredje dagen åkte vi uppåt mot Nuwara Eilya (4), själva te-regionen av Sri Lanka. 

Vi stoppade på vägen vid ett gigantisk teplantage med tillhörande tefabrik och fick smaka på deras te (och självklart var vi välkomna att handla!)

I Ella (5) stannade vi för att ta lite bilder på utsikten för härifrån gick det bara neråt (från alla de 3000 meter vi hade åkt uppför)

 På vägen var det tempelstopp.

Och självklart ap-och vattenfallspause.

Vi kom ner till Yala (6) och nationalparken.

Där såg vi en massa häftiga djur. Elefanter, krokodiler, bufflar, diverse festliga fåglar och även en LEOPARD! Men den var lite svårare att fånga på bild. 

Här åt vi även Sri Lankas godast curry. Åhfyttirackarns vad gott. Jag dör godhetsdöden så här i efterhand. MMMMMMM. Mullimufflavadgott.

Morgonen efter åkte vi vidare till Mirissa (7), solen och värmen.

Här drack vi fantastiskt goda mangojuicer (och ananas, och papaya etc.)

Promenerade i solnedgången. (och självklart låg vi lite på stranden och badade och göttade oss.)

En dag tog vi tuc-tuc till granstaden...

 ...för att titta på ytterligare en staty (36 meter hög!)

 och även klättra högst upp i en fyr.

 Vi åkte på blåvalsjakt två gånger. Första morgonen fick vi noll napp, men andra morgonen...

...fick vi se blåval!! Sjukt mäktigt. Dock att vi fick vara ute i 8 timmar för att lyckas få syn på dem. Men inga problem för oss icke-sjösjuka. Värre var det för resten av båten.

Vi åkte vidare till Galle (8). Gamla stan låg i ett gammalt holländskt fort så gatorna var trånga och mysiga och byggnaderna andades historia.

Ytterligare en utsökt curry med fantastisk utsikt.  

Efter två sköna dagar i Galle tog vi tåget vidare norrut.

Tåget tog vi till Panadura där vi bytte till buss till Ratnapura (9). Efter två timmars letande efter hotellet fick vi en dusch och ytterligare en fantastisk curry. En powernap på 30 minuter och sen in i en bil som tog oss till foten av berget. Klockan 23.00 började vi gå. 12 000 steg senare var vi äntligen uppe. På toppen av Adam's Peak finns ett tempel och där är den en tradition att se soluppgången. Både bland turister och srilankeser. Alltså var vi inte ensamma. 

Men soluppgången var värd att vänta på. Det är något magiskt med att se solen gå upp. Jag får en känsla av att allt är möjligt. 

Sen traskade vi neråt igen. 

12 000 steg ner igen. Men utsikten var oerhört vacker.

Tillbaka till hotellet, käka lite, sen ombord en buss som tog oss till Colombo och sen ett bussbyte till Negombo (10). Där spenderade vi två nätter. Kvällarna drack vi te och spelade spel och dagen på stranden. Sen upp tidigt tidigt för att ta flyget hem igen. 

En fantastisk resa i ett oerhört spännande land. 

Att stänga ett gammalt och öppna ett nytt.

Den stora händelsen under hösten var ändå att hela Älmhultsvaruhuset flyttade. Från det allra första till det allra senaste. Det byggdes ett helt nytt handelsområde där IKEA-varuhuset blev klart först. 

Sakta, men säkert växte det ett varuhus fram. 

Tanken är att här ska ett större handelsområde växa fram och precis vid kanten står där en liten röd, gullig stuga. Vet inte om det är planerat eller om det bara var någon som vägrade att sälja. 

Vi fick möjlighet att kika in i nybygget. På med skyddshjälm och reflexväst så att vi syntes ordentligt bland byggdammet.

Jag och några till fick möjligheten att fixa i ordning. Det var mycket saker överallt. 

Sprillans nya vagnar med skyddsplast, visst skitsnyggt, men krångligt att plasta av. 

Som diskansvarig fick jag ordentligt med tid att bekanta mig med den nya diskmaskinen. 

En dag när jag cyklade till jobbet funderade jag på om det verkligen låg kvar. Dimman var så sjukt tjock att vad som helst hade kunnat försvinna. 

Vi hade en fest när hela varuhuset nästan var helt i ordning. Temat var 1958. "Klockrent!" tänkte jag, "självklart är jag en VM-silvermedaljör". Det tänkte ingen annan, för resterande kom klädda i fina 50-talskläningar. 

Innan dörrarna slogs upp var det sån ordning på allt. Spikraka rader med shoppingvagnar ser man inte alltför ofta.

I det gamla varuhuset påbörjades flytten. Bland annat med en köksauktion där alla visningskök såldes ut. Vi köpte inget, men det var kul att vara med på. 

På nya varuhuset skulle vi ha ett nytt sortiment med kakor. Och då fick vi ha en kakprovning för att se vilka av de 21 (!!) olika sorterna vi skulle ha.

En dag hölls en flyttkedja mellan det gamla och det nya varuhuset. Sveriges (världens?) längsta flyttkedja. Kändes nästan som om hela Älmhult var där. 

Det första IKEA-varuhuset stängde tisdag den 30 oktober. Dagarna innan var det utförsäljning, med start på 30% på fredagen kan ni förstå att det var full rulle hela helgen. 

Självklart var Kristoffer och jag där varje dag. Och en hel drös med andra. Helt sjukt vad med folk det var som skulle fynda.

Och på tisdagskvällen var allt tokfyndat. 

Hela varuhuset var helt tomt, förutom allra längst ner på tag-självlagret där de sista skåpsluckorna och kolfilter i utgående modell hade skrapats ihop. 

Det nya varuhuset byggdes på andra sidan av Älmhult, därav fixades vägar och gångbanor i ordning. Detta ledda till förstasidenyheten ovan. 

Den 31 oktober kom mina föräldrar och lillebror på besök. Mamma hade sportlov och det passade fint att göra ett besök hos sin dotter. Det klaffades in med en öppning av det nya varuhuset. Min lillebror är lika knäpp som jag och från klockan 19.30 på onsdagskvällen satt han och väntade utanför ingången.

Vi andra satt i bilen på drive-in bion och såg på Mamma Mia och käkade popcorn.

Varför sitta en hel natt utomhus? Jo, de 100 första fick behålla sin plats i kön. Alltså blev det en nöjd lillebror som fick komma hem med en sprillans ny fåtölj. (rätt dålig timlön med tanke på vad fåtöljen kostade och hur länge han satt där. Men det är ju grejen! Och jag hade suttit med honom om jag inte hade börjat jobba klockan 0800 den 2 november.)

Och han fick ju inte bara en fåtölj, han fick även hälsa på Ingvar som glatt stod och tog emot det första kunderna i det nya huset. (Ni ser lillebror och Ingvar till vänster om den blåa skylten i mitten)

Trött, men nöjd kom han in lillebror och gick direkt och tog sin en kaffe. Sen åkte han hem och sov resten av dagen och jag jobbade resten av helgen. Vilken succé öppningen var! Väldigt roligt och väldigt mycket jobb. Men så är det när värdens första IKEA-varuhus stänger ner och världens modernaste IKEA-varuhus öppnar.